pixxxie

När jag mer och mer kommer in i boken "Jag kommer sen" så inser jag oxå mer och mer vilken inspirations källa jag själv skulle kunna vara för andra tjejer pga saker jag varit med om under tyvärr alldeles för många år innan jag tvingade mig själv därifrån. Alla ni som läser min blogg vet inte ett dugg vad jag skriver om nu men jag har haft en otroligt jobbig uppväxt från och till och jag hade det extremt tufft i ett förhållande som gick snett under många år.. "/ Jag har alltid velat skriva en bok om mitt liv, men egentligen är det någon som är intresserad av det? Jag vet inte, det enda jag vet är att hur lättande det skulle vara att få ur sig allting. Men vill man att alla ska veta? Kan man verkligen vara anonym när man skriver en bok? Skulle jag klara av det, eller skulle jag behöva någon som skrev åt mig å jag förklarar precis som Anne-Britt gjorde åt Eva när de skrev boken "Jag kommer sen"? Funderingarna är många och jag vet inte om jag någonsin kommer publicera en bok.. Hehe det låter helt galet, men tanken har funnits i flera år. Nu e ni bra chockade va? :) Man bär på en stor klump i magen år efter år å man bearbetar något extremt jobbigt man kämpat sig igenom sen jag egentligen var 16 år men som blivit värre å värre under åren som gick från det att jag var 21 då det hela började tills jag fyllde 28. Nu e jag 30 och har varit tillsammans med min underbara sambo i snart två år. Jag älskar dig, du har fått mig att inse vad kärlek och lycka är. Även om jag får mina depp perioder emellanåt. Jag kämpar än idag för att inte tänka tillbaka på vad jag vart med om men vardagen hinner ikapp mig och allt som påminner om förr dyker upp överallt i tidningar, film mm.. "/ Oj vad känslosam jag blev såhär mitt i natten, men jag kan inte sova och boken jag läser får mig att inse att livet är ingen dans på rosor. Och den enda som kan göra det bättre är du själv, med hjälp av dina nära och kära går det lättare. Men man ska aldrig ge upp, det har jag lärt mig.. :) Godnatt alla.. <3